073-080 04 36

Byvägen 1, 314 51 Unnaryd, Sweden

©2019 Unnaryds Bonadsmuseum

Historiska fakta om bonadsmåleri

Äggtempera på hemgjorda dukar

”Naturfärger, hönsägg och vann” var tillgängliga råvaror på varje lantgård i skogsbygden. Bonadsmålarna var drivna hantverkare som tog vara på detta utbud. Utan skolor och akademiska meriter skissade de upp sina motiv direkt på timmerväggar eller på enkla dukar av lump och lin. Det var status, bland ortens hemmansägare, att inför jul och högtid ”bona om” sitt hus till glädje för barnen och för hela familjen. En sotig stuga förvandlades i ett magiskt trollslag till en färgsprakande festlokal när mamma och pappa spikade upp bonaderna.

Det sydsvenska bonadsmåleriet förekom under 100 år ca 1750–1850 och hade sitt ursprung i kyrkomåleriet. Det var ofta kyrkomålare som fungerade som läromästare åt de hantverksmålare som började måla bonader på väv. Likheten märks i valet av motiv som nästan alltid är hämtade ur Bibeln och det är i huvudsak fem motiv som skildras: Bröllopet i Kanaan, De tre vise männen, De fåvitska jungfrurna, Den förlorade sonen, Jesu födelse.

 

Bonadsmåleriet var ett långt drivet dekorationshantverk

Kultur och välstånd började utvecklas under Frihetstiden från mitten av 1700-talet. Efter århundradens stormaktsplaner, krigföring och umbäranden fick äntligen bondfolket uppleva fred för nöd, elände och soldatutskrivningar. Nu kunde de stanna hemma på gården, odla sin jord, samla kraft och återskapa välståndet i sin bygd. Från att tidigare endast  få måla på kyrktak och herrgårdsväggar kunde målarna nu söka uppdragsgivare hos vanligt folk och hos traktens bönder. Hemkomna från krigstjänst kunde de tjäna till livets uppehälle och klara sig undan det fattigdoms gissel som annars drabbade avdankade soldater när de återvände och ingen längre behövde deras tjänster.


Målarna var inte finkulturens konstnärer, utan de var själva enkla lantbrukare och hantverkare som målade bonader på beställning och tog betalt för sitt arbete. Eftersom många av dem höll på med samma motiv i åratal kunde de driva skickligheten så långt att de med tiden utvecklades till sanna mästare i sin konst - naivism.

johannes nilsson 4.jpg
 

Glans och färgprakt i mörka juletiden

Bonaderna användes till att pryda väggarna i bondehemmen till julen tillsammans med takdukar och hängkläden. De mörka väggarna lystes upp av färgsprakande och berättande bilder. Man målade på linneväv och färgerna köptes eller var hemmagjorda. Omkring sekelskiftet började man måla på papper vilket blev billigare och då började man också masstillverka bonder med enhetliga format och mot 1880-talet kom importen av tryckta julark och kistebrev från Tyskland, som såldes vid dörren och så var hantverksmåleriet förbi.

På bilden syns den typiske ryggåsstugan iklädd i julbonader och med julljus, Bolaltebygget, Knäred.

IMG_2906.jpeg
 
AE 1 140x130 T A4.JPG

Naiv och berättande

Sydsvenska målningar utan kurbitsar

I dag då naivismen har hög internationell rankning även i den kräsna konstvärlden har bonadsmålarnas verk åter kommit till heders.

Enkla bildspråk, färgglada figurer, livslust och barnatro anpassas till årets högtidsstunder. ”Stiliga gubbar i bredbrättade hattar” glider in på prickiga hästar medan vackra flickor och vänliga änglar ingjuter sympati och trygghet i kompositionen”. Bonadskonsten berättar med humor och värme om vardagsliv och fest, om högtidskläder och vardagsmode, om husgeråd och djurhållning i gårdagens Sverige och ger dagens betraktare en uppfattning om den glada färgskala - rött, gult och blått - man gärna ville omge sig med på den tiden.


Det sydsvenska bonadsmåleriet slår an en mild och vänlig ton och är regionens svar på kurbitsmålning och dalahästar. I Unnaryd exponeras ett 40 tal välbevarade verk från bonadskulturens blomstringstid.

 

Bonader inspirerar Carl Larsson

I Carl Larssons bok ”Ett hem” syns hans ateljé med en bonadsmålning på väggen. I bildbeskrivningen skriver han: 


”Det är en bonadsmålning från Halland, gjord under förra sekelskälet, och framställas alla personerna, utom Christus själf, i den tidens och det länets dräkter. Den har samma ursprungliga naivitet och behag men intresserar mig mera än någon af Giottos fresker. – Det är hos dessa svenska bonadsmålare från slutet af förra seklet, jag sedan några år går i skola; detta erkänner jag öppet.”

Carl Larsson.jpg